Matematik

Förmågor som ska utvecklas hos eleverna

Sannolikhet och hur man räknar ut hur stor sannolikhet det är att just en specifik händelse inträffar.

Central innehåll

Slumpmässiga händelser i experiment och spel (Lgr11, sid 64).

Arbetssätt

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser och geometriska mönster och mönster i talföljd genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet (Lgr11, sid 64-65).

Inledningen görs av mig vid tavlan där jag kommer att rita upp en påse. I denna påse kommer jag att lägga ner tre olika sorters geometriska figurer (de har redan gått igenom dessa tre former vilket gör dem bekanta för eleverna, dessutom ser jag det som en bonus med repetition på geometrin) – kvadrat, rektangel och cirkel. Det som ska förklaras är hur stor sannolikhet det är att just en av dessa geometriska figurer kommer att bli vald.

Till exempel kan jag lägga ner tre stycken cirklar och en kvadrat och fråga vad sannolikheten är att jag plockar upp en kvadrat, en av två, en av tre eller en av fyra? Det korrekta svaret är att sannolikheten är en av fyra att jag plockar upp en kvadrat ur påsen. Liknande övningar finns i elevernas iPads och i applikationen Qnoddarna, därav att just detta valdes som exempel, det är också konkret och lättöverskådligt för eleverna att se.

Vi kommer att gå igenom några exempel på tavlan för att befästa hur de ska räkna och tänka angående sannolikhet och hur det faktiskt går att med matematik räkna ut hur stor sannolikheten är att en specifik händelse inträffar.

När detta är avklarat kommer eleverna få arbeta med iPads med en applikation som heter Qnoddarna. Den nivå eleverna ligger på vid aktuellt lektionstillfälle heter Lingon och behandlar sannolikhet.

Jag kommer också avsluta lektionen med en ”exit-fråga”, det vill säga en fråga rörande vad de lärt sig på lektionen. Den får eleverna svara på när de ska gå ut på rast vid lektionens slut.

Bedömning

Tanken är att det gemensamma samtalet vid inledningen och genomgången av sannolikhet ska ge en indikation på hur pass bra stora delar av klassen förstår innebörden av detta begrepp. Vidare kommer jag ta fokus på de elever som ej varit allt för aktiva under genomgången. De kommer också få visa mig deras prestationer på respektive iPad och hur de klarar av uppgifterna i Lingon (vilket är namnet på den nivå de arbetar på i applikationen).

Reflektion

På det stora hela gick lektionen enligt planen, dock glömdes några delar och detaljer bort.

Min tanke innan lektionens start var att väva in semantiken i matematiken och således förklara innebörden av ordet ”sannolikhet” samt att skriva upp detta ord på tavlan över min säck. Säcken ritade jag upp på tavlan och det var i den som jag lade ner de olika figurerna i och ovanför den hade det varit på sin plats med ordet sannolikhet.
Här skulle jag även ljudat ordet sannolikhet samtidigt som jag stavar det, därtill ge en mer utförlig förklaring på ordets innebörd. Det glömdes dessvärre bort vilket visade sig när eleverna skulle svara på min ”exit-fråga” där ingen elev svarade att de lärt sig vad sannolikhet betyder.

En annan sak värt att ta med sig var övergången från genomgången vid tavlan till när eleverna fick arbeta med iPads – de skulle gått direkt på Lingon 3.2 istället för som det blev nu, Lingon 3.1. Min genomgång var nästintill en kopia på de övningar som ingick i Lingon 3.2 vilket förmodligen gjorde vissa elever lite konfunderade när de först fick slåa med tärningar istället för att fortsätta med det som jag hade gått igenom.

Det visade sig också under lektionens gång att vissa klarade av dessa uppgifter betydligt snabbare än jag hade räknat med vilket ledde till att det saknades konkreta extrauppgifter för dem att göra. Det ledde tyvärr till en högre ljudnivå än vad som är önskvärt på en matematiklektion.

Klockan tenderade också att glömmas bort vilket gjorde att det blev tidsbrist på slutet eftersom jag ville få eleverna att svara på min exit-fråga innan rasten. Detta hanns med men på bekostnad av deras rast vilket inte är långsiktigt hållbart.

Dessa ovanstående småfadäser kan relativt lätt åtgärdas genom en tydligare planering och självfallet mer erfarenhet i lektionsplanering samt konkret undervisning. Det måste finnas ”back up-uppgifter” för samtliga elever och precis allting som ska gås igenom måste skrivas ned för min egen del innan lektionen startar.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Problemlösning

Tomas köper sex par kalsonger på kampanjen ”Tag 3, betala för 2″ och får betala 80 kr för dem. Han köper även två par kalsonger som tillsammans kostar 10 kr mer än ett par strumpor.

Vad kostar ett par kalsonger?

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Svenska

Lektionstillfälle 2, svenska

 

Presentation av klassen

 

Klassen är en årskurs 2 och består av 19 elever, 5 killar och 14 tjejer. Två är utrikes födda, båda flickor födda i Thailand. En kille har flera olika diagnoser och har en personlig assistent med sig hela tiden. Det är en mycket väl fungerande klass utan mobbning eller intriger eleverna emellan.

 

 

Planering 

Det tema som pågår sedan en tid tillbaka är att eleverna ska skriva en egen faktatext om svenska djur. Först ska eleverna läsa faktatexter om djuren de valt och stryka över stödord för att sedan formulera en egen text med egna meningar.

 

Innehåll

Dagens lektion handlade om meningar och meningsuppbyggnad och vad som är viktigt när en mening formuleras. Eleverna ska eller har börjat skriva på sin egna faktatext om svenska djur och ska med hjälp av sina stödord bilda egna meningar. Det jag ville åt var att de skulle förstå att en mening börjar med stor bokstav och alltid slutar med punkt (Lgr11, sid 222-224).

 

Arbetssätt och metod 

Eleverna delades in två och två, de skulle skriva två meningar tillsammans och tanken var att de även skulle hjälpa varandra med att både komma på två meningar och hur samtliga ord stavas. Tanken här är att låta eleverna hjälpa varandra både med själva meningsuppbyggnaden och stavningen och att samtalet står i fokus för lärandet. Att dela in dem två och två kändes mest lagom för att undvika allt för mycket prat och utsvävningar ifrån uppgiften. När eleverna började skriva gick jag runt i klassrummet för att hjälpa dem som räckte upp handen och bara se att eleverna verkligen förstått uppgiften. Några fick spontan hjälp av mig med stavningen då den inte alltid var korrekt, några elever visade på svårigheter med ä och e och dubbelkonsonanter. För att få eleverna att tänka kring hur ett ord skulle stavas frågade jag dem hur de trodde att till exempel slänger, hänger, rummet och mamma stavas. Tack vare de frågorna ändrade eleverna sin stavning till det som var korrekt.

 

Utfall

När jag märkte att en del elever blev klara väldigt snabbt gav jag dem i uppgift att skriva en tredje mening tillsammans innehållande minst sju stycken ord. När de andra eleverna hörde de ville de också göra det vilket snabbt slutade med att hela klassen fick skriva en tredje mening med minst sju stycken ord.

 

Reflektion

Lektionen blev till viss del improviserad då vissa elever behövde mer tid på sig och att låta ca 10 elever sitta och göra ingenting blir snabbt dåligt, både för de eleverna och för ljudnivån i klassrummet. De fick då en påläggsuppgift i form av en tredje mening innehållande minst sju stycken ord. Trots att jag tydligt sa minst sju stycken slutade det med att samtliga elever valde meningar med endast sju ord i.

 

 

Referenslista

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Matematik

Lektionstillfälle 1, matematik

 

Presentation av klassen

 

Klassen är en årskurs 2 och består av 19 elever, 5 killar och 14 tjejer. Två är utrikesfödda, båda flickor födda i Thailand. En kille har flera olika diagnoser och har en personlig assistent med sig hela tiden. Det är en mycket väl fungerande klass utan mobbning eller intriger eleverna emellan.

 

Presentation av ämnesområdet

Ämnet är matematik och det eleverna ägnar sig åt sen en tid tillbaka är subtraktion och addition med tal 1 till 20, t ex 13-8 = 7 och 7+8 = 15.

 

Innehåll 

Mitt mål med dagens undervisning var att eleverna skulle räkna både addition och subtraktion med tal 1-20 och få flera olika strategier att räkna både addition och subtraktion.

 

Arbetssätt och metod 

Samtliga elever skulle säga en siffra mellan 1 och 20, en elev var frånvarande så det var 18 elever i klassrummet vid lektionstillfället. Eleverna fick inte säga samma siffra två gånger för tanken var att få med samtliga siffror 1-20. Jag skrev upp siffrorna på tavlan och det var jag som bestämde ordningen på talen och om det skulle vara addition eller subtraktion. Eleverna delades in två och två för att räkna tillsammans, tanken med det var att både främja det sociokulturella perspektivet och att de svagare eleverna skulle kunna få draghjälp av sin bänkkamrat. Samtliga elever skulle räkna ut de tal som jag skrev på tavlan för att säkerställa att ingen elev inte gjorde någonting under lektionen. När de räknat ut svaret fick de räcka upp handen tills alla elever var klara. Efter det valde jag slumpmässigt ut ett par som fick redovisa sitt svar och också förklara hur de kommer fram till rätt svar. Ibland behövde jag komplettera deras strategier eftersom det var grundtanken för dagens lektion, att ge eleverna fler strategier att räkna addition och subtraktion (Lgr11, Sid 62-64).

Det som jag fruktade mest med dagens lektion var så klart allt prat sinsemellan eleverna när de skulle räkna ut svaren två och två.

 

Utfall 

Trots min fruktan för att lektionen lätt skulle kunna bli väldigt högljudd och att eleverna skulle börja prata om andra saker än själva uppgiften så visade det sig att min fruktan var obefogad. Eleverna räknade ut svaren tillsamman två och två, efter att de var klara räckte de upp handen i tystnad och väntade på att få svara och berätta hur de kommit fram till svaret. Det gick långt över min förväntan men jag hade inte heller valt att göra på detta sätt med en klass som inte hade varit så här välorganiserad och väluppfostrad. Att gå igenom hela klassen på 18 elever så alla fick välja varsitt tal, räkna ut samtliga tal och svara på frågorna tog ca 15 minuter. Det var några enstaka felsvar men på det stora hela fick eleverna fram rätt svar och även de elever som jag på förhand vet har det kämpigt med matematiken klarade nu av uppgiften, med all säkerhet tack vare sina bänkkamrater.

 

Reflektion 

Det som jag tyckte gick bra var att eleverna själva fick berätta hur det kommit fram till svaret och att jag endast tydliggjorde deras strategier eller kompletterade dem en aning. Det som gick mindre bra var uppstarten av lektionen då eleverna först kanske tyckte det var lite märkligt att deras vanliga lärare inte skulle förklara själva uppgiften och att instruktionerna var helt nya för dem. Det som skulle behöva utvecklas är att försöka individanpassa momentet en aning eftersom nu fick samtliga elever räkna ut samma tal och för vissa var det för lätt medan andra uppenbarligen tyckte det var ganska svårt.

 

Referenslista

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Hej och välkommen till min blogg

Nu börjar snart VFU:n.

Publicerat i Uncategorized | 18 kommentarer